N & M

Heej,
Idag har varit en hyfsad dag vaknade tidigt för ingen ting fick huvudvärk och lite så men stallet gjorde mig glad.

Idag skodde dom Nanda. Dom skodde bak och Nanda var hur snäll som helst. Det är ju så att hon inte har varit så lätt att
sko eller omölig. När vi köpte henne var hon jätte snäll men hon har haft ett tuft liv tills hon kom till oss.

Men hon blev ju skadad och vi åkte till kliniken hon hade då en senskada. Det tog ett halvår att få bort det. Jag skrittade hela tiden. Men så
är det att vara hästägare. Man tror verkligen att man ska rida varje dag men i mitt stall står 10 hästar 4 av dom ska avlivas och nästan alla andra har varit skadade i sitt liv. Det är tråkigt. Jag har ju varit en ridskoletjej som bara längtade och längtade efter egen häst och en dag fick jag det. Jag trodde jag kunde massa om hästar men när du står där med din häst och måste köpa sadel. Det måste komma en sadelmakare, prova och allt och sen när hela ena benet är helt tjockt
VAD GÖR DU DÅ? Jag visste inte att en man ringde en distriktsvetrinär, åkte på kliniker. Jag visste inte ens hur man lastade en häst. Sånt lärde jag mig aldrig och jag tycker att ridskolor ska lära ungar det för det är en sak som är bra att veta.
Men sen var det ju så att efter vi hade vart på kliniken, där böjde dom henne, drogade henne, gjorde ultrahjud, bremsade henne, man fick longera för människor + att alla hästar är inte lugna i nya miljöer och Nanda är en sån. Hon är inte lugn. Där stod jag med en lite vild häst kunde inget, vid det ögonblicket kände jag vad lite jag kan ändå vad mycket man kan lära sig det tar aldrig slut.

Efter det fick man också en tapp sko, vadå nu måste man också ringa hovslagaren. Nej hon har semester leta ny =/ samma igen. Vem ringer man? Så klart man inte har koll på alla hovslagare men våran hjälpte oss och en annan kom ut och skulle sko, men Nanda ville inte hon slängde sig och allt så hon åkte hem utan att få på en sko. Jag grät, mamma blev orolig, men sen kom en annan. Det gick inte heller och den här gången stegrade hon och slog i mulen i taket. Jag grät igen och igen, till slut fick vi en dyr hovslagning för nu var det så att veterinär var tvungen att komma varje gång och droga henne. Så gick det några gånger sen helt plösligt blev vår hovslagare sjukskriven och kunde inte sko längre så det var bara att leta en ny.

Då fick vi en ny. En gång kom han lite tidigt men va fan han sa bara vi försöker sen efter det har det funkat och funkat så tro inte att det är som att leva på moln för det är, GLÄDJE, TÅRAR & SLIT.

I morgon är det ridning med S det kommer vara i tre dagar =D skit kul får se vad hon säger att jag inte har sprungit så mycket.

                                                                                    HARE BRA BAJSBAJS